Inlägg

Hemma igen!

Bild
Så är jag nu hemma i gamla fosterlandet igen. resan genom Europa gick som smort, vi hade sån tur med vädret, ingen snö bara lite regn i Frankrike. Trodde det skulle ta fyra dagar men det gick lite fortare så vi var framme på tredje dagens kväll. Man blir ju lite otålig ju närmare målet man kommer så vi beslutade att fortsätta köra. Där mötte mamsen och papsen med en macka och champange :-) Nog var jag lite brydd hur Rufus och Vilda skulle uppleva snö men de mår som den prins och prinsessa de är som synes på bilden. Duro blev så lycklig så han försvann till skogs så det blev ingen bild på honom. När jag skrev att jag skulle hemigrera blev jag kontaktad av Susanne och Matz som är på väg att flytta till Portugal. De kommer hyra min lilla quinta  och flytta ner i slutet på Februari. Jättekul. Ni kan följa deras äventyr på Susannes blogg Jag kommer inte skriva något mer på bloggen men den får ligga kvar som en info till andra som är flyttsugna. Många är de som kontaktat mig och v

På väg....

Så har jag äntligen kommit iväg på resan norrut. Sista dagen var bra hektisk. Mari-Louise med barn har varit och hälsat på över jul och nyår och de fick jobba lite grann med att hjälpa mig packa bilen. Lite optimistisk var jag allt som tänkte att allt skulle få plats vilket inte gick, det fick bli lite prioriteringar. Tänk vad mycket man har när det är dags att flytta, ändå har jag lämnat bra mycket i Tomar. Ett svenskt par som läst bloggen hörde av sig. De är på väg att flytta ner och ville hyra quintan och köpa en del av mina möbler, perfekt. En secondhand-firma kom och hämtade det jag inte fick plats med och det som de nya hyresgästerna inte ville ha och de kommer sälja sakerna på kommision. Toppen. Den 10:e var det dags för M-L och barn att fara tillbaka till Sverige. Upp 3.30 för att köra dem till Lissabon, inga bussar går den tiden så det var bara att pallra sig upp. Hem, träffa Brigitte och Tina en sista gång över en lunch. hem igen och fortsätta lasta och städa. Iväg till L

Ändrade planer

Bild
Jag hade tänkt hemigrera i April men det känns ganska trist att bara gå här och rulla tummarna och bara vänta och vänta. Så nu har jag bestämt mig för att fara redan i Januari. Snö eller inte i Europa så bär det av. Önskar jag kunde ta med mig vissa delar av Portugal i bagaget, såsom all sol, alla caféer med billigt kaffe - 60 cent för en kopp och de härliga stränderna där man kan gå med hundarna. Men, man kan ju inte få allt här i världen. Och det ska bli kul att se hur Vilda och Rufus kommer reagera på snö :-) I morgon kommer Marie-Louise med barn, David och Sabina, och de ska stanna över jul och nyår. Trevligt med lite julsällskap, ser fram mot deras besök. De stannar till den 10:e och jag tänker starta resan mot Sverige dagen efter eller den 12:e, inte riktigt bestämt mig än. Det mesta är packat utom det som behövs för att mina gäster ska få en behaglig vistelse. Vädret ser dessutom lovande ut med idel solsken. Även om det är lite kyligt och Sabina inte kan gå omkring i shorts

Länge sen

Bild
Det är ett bra tag sen jag skrev nu, jag tappade lusten helt enkelt. Sen har det inte funnits så mycket att berätta heller, har mest varit hemma och slickat mina sår. Hade det inte varit för Tina så hade jag nog fått spunk för länge sedan, hon har varit en väldigt god vän och ett stort stöd. Stort stöd har jag fått från mina vänner och familj i Sverige också, tack för att ni finns. Jag har bestämt mig för att flytta tillbaka till Sverige, bli en hemigrant. Längtar efter nära och kära och att bo i ett varmt hus. Har hittat ett fint litet hus i Skåne där jag kommer bo granne med papsen och mamsen och det känns så bra. Jag har bytt bort bilen mot en stor Renault Master där mina saker får plats (det mesta lämnar jag i Tomar) och resan hem är planerad till April, då är det förhoppningsvis snöfritt i Europa. Känner inte för att köra en så stor bil i snöväglag så det är bara att ge sig till tåls. Den står och väntar hos bilfirman, under tiden kör jag en liten skruttig Peugot. Jag

Värme till sist

Bild
Nu har värmen kommit till oss också, de två sista dagarna har varit riktigt goa. Det har ju varit varmt i övriga Portugal men här har det varit bra kyligt fram till nu. I går var jag till Tomar och hämtade flaskor och burkar till mitt tvåleriande och där var det inte mysigt. 40° i skuggan och alldeles stilla, det är så det bränns i lungorna när man tar ett andetag. Måste säga att jag är glad att jag inte bor där nu, det räcker så bra med de 30° vi har här. I dag fick Duro följa med Vilda på hundkursen. Rufus var på vingården och höll Herman sällskap då de andra hyndarna också deltog i kursen. Synd om de skulle vara ensamma på varsitt håll så vi tyckte de kunde hålla varandra sällskap vilket de inte hade något emot. Det var i lite varmaste laget redan på morgonen och det gick åt mycket vatten, men de gjorde sina övningar med glans ändå de små gullgrisarna. Lite halvbökigt var det att ha med två hundar på en gång men vi var en liten grupp idag så det funkade hyfsat ändå. Duro komm

En perfekt söndag

Bild
Brigitte och hennes partner Julio kom från Tomar och hälsade på. Jättekul, vi har inte setts på ett halvår så det blev stora kramen då de kom. Efter en husesyn packade vi in oss tillsammans med hundar i bilen och for till Tina där vi åt en salladslunch jag gjort och tagit med. Efter det blev det en härlig promenad på stranden bort till en båtklubb där vi intog kaffe på maten. Det var varmt och skönt och det var mycket folk på stranden så vi fick gå en bit innan vi kunde släppa lös hundarna men ingen av dom var hågad att kuta som de brukar pga värmen. Duro gick i vattenbrynet och svalkade fötterna som en gammal herre. Vi låg och dåsade ett tag på stranden men det blev ganska kyligt så till slut gick vi tillbaka hem till Tina där vi böt om för att gå vidare till en restaurang för inmundigande av ganska sen middag. Och som vanligt blev vi sista gästerna och personalen kom med notan som en snygg vink att vi borde gå därifrån. Vovvarna låg också och slöade på stranden

Mitt hjärta blöder

Bild
I dag när vi var på promenad kom en hund springande från en anslutande grusväg som går till en yttepytteby och ville hälsa. Han hade halsband och en bit av en kedja dinglande så jag antar att han slitit sig från någonstans. Jag vet inte om han kom från den byn eller om han var på vift längre ifrån. Mina hundar var ganska otrevliga men det brydde han sig inte om utan följde efter trots att jag försökte mota bort honom. Efter ett tag blev han kompis med Rufus så klart, och kraken hängde med hela vägen hem, det spelade ingen roll vad jag gjorde. När vi kom hem stängde jag grinden till baksidan så inte mina skulle locka honom att stanna kvar och jag hoppades att han skulle lomma hemåt till sig igen. Lite senare var jag tvungen att fara iväg, och vem låg inte utanför porten om inte denna jycke. Han blev så hjärtskärande glad när jag kom ut. När jag kom hem igen var han fortfarande kvar. Vad gör man? Jag kan ju inte ha fyra hundar, dessutom tillhör han ju någon. Han kan ju heller i